Välj en sida

Varför pratas det så mycket om Tillgänglighet och Klarspråk?

Inom hela EU införs nu regler för att, precis som med offentliga byggnader och platser, göra webben tillgänglig för alla, oavsett deras olika fysiska och intellektuella möjligheter. I ett första steg gäller det offentliga tjänster för stat-, region och stad, men i framtiden även ehandel inom EU.

EU har under ett antal år arbetat med att bestämma en lägsta nivå för digital offentlig service, och EU har nu presenterat regler för detta. Dessa regler utgår ifrån olika typer av funktionsnedsättning, och styr hur digitala tjänster i grunden byggs för att göra dem möjliga att uppfattas, förstås och användas av alla. Man gör detta för att säkerställa att så många som möjligt ska kunna ta del av och använda allmänna tjänster som, helt eller delvis, betalas med skattemedel. Dessa regler styr digitala medier inom hela EU och länder som är medlemmar i EU för nu in detta i sina lagar.

Utöver funktionsnedsättning kopplade till sinnen (tal & hörsel, syn), motorik och neurologiska besvär, finns också särskilda kognitiva och intellektuella funktionsnedsättning. Sådana funktionsnedsättningar kan göra tolkning av bild, film och text svår, och även detta regleras här.
Oförmåga att kunna läsa och förstå räknas också som ett slags funktionsnedsättning, eftersom det ofta försvårar människors vardagliga liv. I flera länder måste myndigheter och offentliga organisationer också följa särskilda språklagar och föreskrifter – lagar som säger att både det skriftliga och muntliga språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt för alla.

För framtiden är det också troligt att dessa föreskrifter och regler kommer att gälla även för ehandel. Den 1e April 2019 togs nämligen beslut av EU-parlamentet om när lag om tillgänglighet som omfattar delar av näringslivet ska börja gälla.
Lagen kommer då att ställa krav på digital tillgänglighet bland annat för:

  • Banktjänster & E-handel
  • Bankomater, biljett- & incheckningsautomater
  • Passagerarservice för kollektivtrafik
  • Datorer & operativsystem
  • E-böcker
  • Telefoner och smarta mobiler
  • Tv-utrustning för digital-tv
  • Telefonitjänster och tillhörande utrustning
  • Audiovisuella mediatjänster som tv-sändningar

EU-reglerna för näringslivet skall godkännas av ministerrådet, offentliggöras, och därefter föras in i nationella lagar. Detta sker troligen senast 2022.
Att diskutera Tillgänglighet är ett så pass stort ämne att jag denna gång väljer att fokusera på en enda del av ämnet: Klarspråk. Och eftersom alla tjänar på att Klarspråk används mer ofta, så det också är en bra startpunkt.

Varför skriva med Klarspråk?

Portugisiska Sandra Fisher-Martins, från Portugues Claro pratar om vad hon kallar Information Apartheid. Hon menar att den del av befolkningen som har läs- och skrivsvårigheter diskrimineras genom att de, på grund av för svårt språk, inte får tillgång till allmänna och viktiga tjänster i det moderna samhället. Och tittar man på statistiken, så finns det tydlig anledning att fundera över detta, särskilt i ett internationellt perspektiv. Jämför vi till exempel Sverige och Portugal så ser vi följande:

  • I Portugal läser 50% på den allra lägsta nivån, jämfört med bara 5% i Sverige. 10% kan inte läsa eller skriva alls.
  • Ca 25 procent av Sveriges vuxna befolkning, med svenska som modersmål, klarar inte att läsa och förstå en dagstidningsartikel om ett ämne, som de inte är välbekanta med.
  • Ca 8.2% av Sveriges befolkning beräknas ha dyslexi.
  • Ca 22% av Sveriges befolkning har svag begåvning (mellan 70 och 85 i IQ).
  • Ca 1% av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning, varav ca 0,3% har en måttlig eller svår nedsättning.

Problemet med lässvårigheter är också större bland pojkar och män, och växer markant i Sverige, med flera procentenheter på bara några år. Det finns heller inte en direkt koppling till invandring, då problemet gäller personer med svenska som modersmål. Detta innebär samtidigt att siter som har en överbalans med pojkar och män i målgruppen behöver ta extra hänsyn till klarspråk.

Albert Einstein sa en gång “Om du inte kan förklara det på ett enkelt sätt, så förstår du det inte bra nog.“ Den som kan sitt ämne, kan förklara det så att alla förstår. Det ligger alltså på talarens ansvar att uttrycka sig så att alla förstår, eftersom det är talaren som vill säga något. Ju mer avancerat och komplicerat språk vi använder, desto fler människor utesluter vi från vår kommunikation. Och när vi riktar oss till större grupper måste vi helt enkelt anpassa oss efter detta.

Att skriva på klarspråk innebär dock inte att överdrivet förenkla eller ”fördumma” materialet. Och även tekniskt kunniga läsare tenderar att uppskatta tydlig webbkommunikation som snabbt kommer till poängen, med innehåll som är enkelt att förstå utan ansträngda meningar eller uppblåst språk.

Grundläggande frågor vi behöver ställa oss, är om våra läsare och kunder snabbt och enkelt kan:

  • Hitta vad de söker?
  • Förstå vad de hittar?
  • Agera som tänkt och efter behov utifrån vad de förstår?

Redan här finns det ofta brister både på webbsiter och i webbshoppar. Informationen brister och svarar antingen inte tillräckligt på det som kunden undrar, eller är förvirrande, och i värsta fall till och med felaktig. Bra formulerat klarspråk innebär att läsare och kunder förstår bättre och snabbare. Det betyder i sin tur att:

  • Kunder snabbare kan fatta beslut – vilket ökar konvertering och minskar bortfall
  • Kunder är bättre informerade – vilket ökar andelen bra köp och minskar behovet av kundsupport och returer pga felaktiga köp.
  • Slutligen kan man också hävda att det på många sätt kräver lika mycket arbete för att göra det svårare för kunden, som för att göra det enklare.

Vad är egentligen Klarspråk rent konkret?

Som tidigare nämnts innebär inte att skriva på klarspråk att man överdrivet förenklar eller ”fördummar” innehållet. Men det har flera viktiga karaktärsdrag;

  • Med klarspråk kan människor, läsa, förstå och använda informationen.
  • Definitionen av klarspråk beror på mottagaren.
  • Klarspråk ska inte blandas ihop med det som kallas lättläst. Lättläst innebär att man anpassar texten för personer med specialbehov medan klarspråk är idealet för precis alla.

För att kunna göra detta, måste man alltså ha en bild av vilka målgrupper man har; vilka man riktar sig till, helt enkelt.

Klarspråk – Det låter jobbigt!

Det är lätt hänt att man känner ett visst motstånd mot att börja använda klarspråk och det finns några vanliga, mer eller mindre rimliga, motargument mot detta. Några av dem vill jag kort bemöta här.

Så har vi alltid gjort

Detta sätt att tänka har sin grund i att man ”inte vill ändra något som redan fungerar”, men man missar då ofta att man inte ens letat efter det som inte fungerar. Det vill säga de besökare som i onödan upplever problem, och därför missförstår, som inte kan använda siten, eller som rentav lämnar den för att aldrig återkomma.

Det går fortare att använda gamla texter och uttryck

Detta är en fullt förståelig tanke, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv, men det kan vara klokt att fundera över förlorad konvertering och de följdproblem som kommer av att besökare inte fullt förstår vare sig innehåll eller hur de ska använda siten. Är det ekonomiskt eller moraliskt försvarbart i längden?

Skriver man formellt så blir det mer rätt

Detta är en klart rimlig invändning. Varje ord har en unik innebörd. Men det finns vägar runt detta problem, antingen genom att använda fler ord för att nå fram med det man vill berätta, eller genom att förklara de svåra orden och använda både ordlistor och sammanfattningar.

Självhävdelse

Det här är mer djupgående och personligt. Med ett mer avancerat eller tekniskt språk känner vi ofta en viss stolthet över något vi lärt oss och som skiljer oss från mängden. Och genom att använda dem signalerar vi vår sociala status, vår bildning och vår intelligens, till andra. Men oftast är den signalen fullständigt ointressant för mottagaren. Den är också oftast totalt ointressant för det företag eller den organisation som texten skrivs för. Att nå fram med ett budskap eller information, och hur den ska användas, är det enda som egentligen är viktigt. Med det sagt måste vårt språk såklart ibland anpassas för att stärka en viss profil och image, men det avser ofta kampanjer och andra reklaminsatser.

Nästa del av denna artikel ger mer konkreta tips och praktiska råd för hur man skriver med Klarspråk. Håll utkik efter den på denna site!