Välj en sida

Vad handlar det om?

EU har under många år arbetat för att etablera en miniminivå på digital service inom offentlig sektor, med särskild hänsyn till människor med olika former av funktionsnedsättning, för att säkerställa att så många som möjligt kan ta del av och nyttja servicen. Detta har nu tagit konkret form i direktiv som reglerar tillgänglighet till offentliga digitala medier inom hela EU. Sverige implementerar med start 2019 dessa direktiv, och en ny svensk lag för Tillgänglighet till Digital Offentlig Service trädde i kraft 1a januari 2019, vilket påverkar ett stort antal offentliga digitala tjänster; både webbsiter, dokument och andra verktyg.

Vidare har EU i april 2019 fattat ytterligare beslut kring digital tillgänglighet, vilket kommer att få omfattande konsekvenser för t.ex. banktjänster, bankomater, biljettautomater, e-handel m.m.

Vad menas egentligen med tillgänglighet och funktionsnedsättning?

Nära kopplat till dessa två ord ligger en högre strävan efter mångsidighet och god social inkludering, och efter att, till högsta möjliga grad, garantera involvering för alla. Men vad betyder egentligen själva orden tillgänglighet och funktionsnedsättning i sammanhanget? Sarah Horton & Whitney Quesenbery, författare till A Web for Everyone, beskriver god tillgänglighet så här:

”Fysisk och kognitiv förmåga sker längs ett spektrum. Alla har en gräns för vad de fysiskt kan åstadkomma och intellektuellt förstå. God tillgänglighet är designad för fulla spannet av förmågor, så väl som för användningskontexten och begränsningar i miljö.”

Vidare beskriver man funktionsnedsättning så här:

”Funktionsnedsättning är en konflikt mellan någons funktionella förmåga och världen vi har konstruerat.”

Funktionsnedsättning är alltså inte bara en egenskap hos en människa, utan också en till stor del konstruerad, skapad konflikt och funktionalitetsbrist i en produkt eller miljö. På många sätt kräver det också lika mycket arbete för att göra det svårare för alla användare, som för att göra det enklare.

Nära kopplat till begreppet tillgänglighet ligger också konceptet universell design, som används inte bara inom webbdesign, utan även inom arkitektur, miljö- och produktdesign. Det beskrivs av Ron Mace, arkitekt och grundare av the Center for Universal Design vid North Carolina State University så här:

“Universell design är design av produkter och miljöer som ska användas av alla människor, till högsta möjliga grad, utan behov av anpassning eller specialiserad design”

Vad menas då egentligen med webbtillgänglighet? Enkelt uttryckt betyder webbtillgänglighet att även människor med funktionsnedsättning, på ett likvärdigt sätt, kan uppfatta, förstå, navigera och interagera med webbsiter och andra digitala verktyg. Det betyder också att de kan bidra på ett likvärdigt sätt utan hinder. I strävan efter att skapa allmän tillgänglighet bör därmed universell design ligga till grund för de offentliga digitala plattformarna.

En onödig kostnad eller en vinstmöjlighet?

Men innebär detta då inte bara en orimlig ekonomisk belastning? För att svara på denna fråga tar vi litet olika källor till hjälp. Till att börja med Professor Jonathan Hassell, Accessibility-expert och tidigare chef för Usability & Accessibility på BBC Future Media, som säger:

“Vårt mål är att identifiera och ta bort barriärer för användning av digitala produkter av de 20% av befolkningen som har funktionsnedsättning och de 40% av befolkningen som är äldre, för att säkerställa att alla människor, oavsett deras förmågor och nedsättningar, kan glädjas och nyttja fördelarna av digitala teknologier.”

Vidare berättar tidigare nämnda Sarah Horton & Whitney Quesenbery:

“US Census Bureau säger att över 47 miljoner amerikaner har en nedsättning av något slag… FN och Världsbanken säger att detta sammanräknat blir… runt 10% av alla i världen.

– – –

Vid någon punkt i våra liv kommer nedsättning att påverka de flesta av oss, oavsett vilka vi är, särskilt när vi blir äldre. När vi går i pension har över 30% av oss någon form av nedsättning.”

Det handlar alltså om en ansenlig andel av befolkningen, och ytterst om alla användare, eftersom vi alla blir äldre och med stor sannolikhet kommer att ha någon form av funktionsnedsättning, inte minst markant nedsatt syn, vilket träder in redan vid ca 40 års ålder, samt nedsatt hörsel, vilket märks tydligt vid 65+. Dessutom är äldre också en konstant växande användargrupp, och på sikt kommer gruppen att vara uppväxt med användning av digitala verktyg redan från barnsben.

Finansdepartementet, å andra sidan, gör ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, följande uppskattning:

”Antalet personer som bedöms dra nytta av den ökade webbtillgängligheten uppskattas till ca 200 000. En grov kalkyl beräknar att detta skulle kunna leda till att ca 100 000 insparade timmar där myndigheter idag svarar i telefon. Detta motsvarar i sin tur en besparing på knappt 40 – 60 mkr. Fler personer med funktionsnedsättning kan komma i arbete i och med bättre intranät -> en besparing på ca 40 mkr för Sverige. Detta ger besparingar på ca 100 mkr per år.”

Precis som med responsiv design för olika plattformar är detta helt enkelt, för privata aktörer, inte något som är finansiellt försvarbart att ignorera, dels eftersom det innebär en förlorad intäkt, och dels eftersom det innebär en möjlighet till konkurrensfördel där andra ännu inte tar hänsyn till allmän tillgänglighet.

***

Ovanstående och en hel del mer ingår i en presentation på ca 1-2 timmar, där ytterligare områden som berörs är.

  • Principer för Inkluderande Design: P.O.U.R.
  • Åtgärdsområden & Web Content Accessibility Guide (WCAG)
  • Vilka berörs & vilka berörs inte?
  • Vad gäller det för & vad gäller det inte för?
  • Viktiga datum
  • Vilka är lagkraven?
  • Krav
  • Klarspråk
  • Minoritetsspråk & Svenskt Teckenspråk
  • Undantag
  • Anmälan om lagbrott, Rättelse & Böter
  • Vem kontrollerar?

Kontakta oss gärna direkt här för mer information, eller för bokning: